läskligt hur allt kan ändras genom att det förflutna alltid kommer ikapp en och slår en i ryggen. Det ligger och gnager tills det bara exploderar och helvetet bryter ut.

jag har inte valt att känna såhär och jag vet att det är fel men jag kan inte hjälpa det. Precis som att du inte kan ändra dina åsikter och tankar så står jag för hur jag ser på saker. Och den här saken är viktig för mig eftersom jag aldrig räckt för någon, aldrig någonsin har jag hört att jag duger. Antingen är jag bara en helkass människa som förtjänar att dem jag gett mitt hjärta till ska bli missnöjda och söka sig tillbaka till gammal kärlek eller helt okänt folk.

jag vet inte riktigt hur jag lyckats men jag har iallafall gjort det och jag är rädd att jag inte ska duga igen. För nu har jag gett allt och lite till och jag älskar dig, mer än någonting annat. Som jag sa, du är den enda som kompletterar mig utan att konkurrera, som stöttar mig i allt, som förstår alla mina skämt och delar min sorg och smärta lika förbehållslöst som min glädje.

Du är den som gör mig hel, som får mig att orka och vilja göra saker. Du är mitt allt Fredrik.


uppför är det lättare, men neråt är det brant
kan inte landa där med ryggen rak